Vi jämför två påhittade serier med fyra omgångar var. Varje omgång kostar 5 marker. Tabellen visar vad som betalas tillbaka efter varje omgång, inklusive eventuell återbetald insats.
| Omgång | Serie A | Serie B |
|---|---|---|
| 1 | 5 marker | 0 marker |
| 2 | 5 marker | 0 marker |
| 3 | 5 marker | 0 marker |
| 4 | 5 marker | 20 marker |
| Totalt tillbaka | 20 marker | 20 marker |
Så räknar vi genomsnittet
Lägg ihop utbetalningarna och dela med antalet omgångar. A: (5 + 5 + 5 + 5) ÷ 4 = 5 marker. B: (0 + 0 + 0 + 20) ÷ 4 = också 5 marker.
Insatserna var 4 × 5 = 20 marker i båda serierna. Båda betalade tillbaka 20. Nettot för hela den valda serien är därför 20 − 20 = 0.
Men vägen dit var helt olika
Börjar vi med 20 marker har A saldot 20 efter varje omgång. I B blir saldot 15, sedan 10, sedan 5 och till sist 20. B:s sista omgång räknas så: 5 kvar − 5 i insats + 20 tillbaka = 20.
Den stora sista utbetalningen är vald för just detta exempel. Den visar inte att tre förluster måste följas av en vinst. Vi har inte definierat något riktigt spels sannolikheter.
Fördjupning: ett matematiskt mått på svängningarna
För denna beräkning låtsas vi att de fyra platserna i varje lista är lika sannolika möjliga utbetalningar. Då är båda genomsnitten 5. I A är alla avvikelser från 5 noll. I B är de −5, −5, −5 och 15.
Multiplicera varje avvikelse med sig själv och ta genomsnittet: (25 + 25 + 25 + 225) ÷ 4 = 75. Det kallas populationsvarians och har här enheten marker i kvadrat. I A är variansen 0. Detta mått gäller endast våra konstruerade listor.
Ta med dig: ett genomsnitt berättar vad värdena blir tillsammans. Det berättar inte hela historien om hur mycket de skiljer sig åt.
Exemplet genomarbetat 7 september 2026. Källkontroll redovisas separat nedan.
Underlag & avgränsning
Egen konstruerad fyrpunktsmodell och direkt beräkning av medelvärde och populationsvarians.
Modellen är ett pedagogiskt exempel, inte uppmätt data från en spelprodukt.